FAQ

Vanliga frågor

Här svarar vi på ett antal vanliga frågor om Stiftelsen Expo och vår verksamhet. Har du fler funderingar är du självklart välkommen att maila din fråga till oss på info@expo.se.
Hur finansieras Stiftelsen Expo?
Stiftelsen Expo finansierar verksamheten via försäljning av annonser, banners, föreläsningar, prenumerationer och egna produktioner. Ungefär en tredjedel av intäkterna utgörs av donationer från privatpersoner och organisationer och företag. Med undantag för Kulturrådets produktionsstöd för nyhetssajten Expo Idag och Tidskriften Expo har stiftelsen inget statligt stöd.

Är Expo höger eller vänster?
Stiftelsen Expo är partipolitiskt oberoende. I styrelsen har före detta statsråd från såväl Moderaterna som Socialdemokraterna suttit. För oss är inte antirasism i första hand en höger-vänster fråga. Det är en fråga om grundläggande rättigheter.

Jag vill stödja er, hur gör jag?
Vad roligt! Stöd från företag, organisationer och privatpersoner är avgörande för att Expo ska finnas och utvecklas. Som privatperson kan du bli stödprenumerant. Företag och organisationer kan bidra genom att bli vänner och/eller genom att köpa en annons.

Hur många arbetar för Stiftelsen Expo?
Vi är totalt 16 anställda. Dessutom har vi cirka 30 idella medarbetare runt om i landet. De jobbar med bland annat research, föreläsningsversamhet och marknadsföring. Tidskriftens redaktionsmedlemmar arbetar alla ideellt för Expo.

Hur ofta kommer Tidskriften Expo ut?
Tidskriften utkommer med fyra nummer per år.

Var kan jag köpa Tidskriften Expo?
Du kan beställa en prenumeration eller enstaka nummer direkt från oss. Vi finns även hos välsorterade tidningsbutiker som Presstop och i cirka 100 Pressbyråbutiker runt om i landet.

Har Stiftelsen Expo kopplingar till AFA?
Nej, stiftelsen Expo är motståndare till våld och samarbetar inte med någon som använder våld som politiskt vapen.

Varför granskar ni inte vänsterextremister?
Stiftelsen Expo är en antirasistisk stiftelse. Vi granskar den rasistiska och intoleranta miljön, och inte "extremism" i allmänhet. Självklart granskar vi vänsterextremister om vi får belägg för rasistiska tendenser i den miljön. Att Stiftelsen Expo inte skulle göra det är ett påstående som ofta förs fram från den intoleranta miljön som belägg för att Expo själv skulle tillhöra extremvänstern. Att vår rapportering innehåller mindre inslag om rasism inom extremvänstern än inom extremhögern har en enkel orsak: Rasism är mycket mer utbrett inom extremhögern.

Vad menar ni med begreppet intolerans?
Vi använder intolerans som ett samlingsbegrepp för olika former av hatläror som exempelvis antisemitism, islamofobi, homofobi och antiziganism. Högerextremism är en av många politiska miljöer som drivs av intolerans. Andra intoleranta aktörer kan vara högerpopulister som Sverigedemokraterna, antimuslimska grupper, svarta separatister som hatar vita, konspirationsteoretiker som tror att judarna styr världen, religiösa fundamentalister som tror att allt bögarnas fel eller radikala islamister som hatar judar.

Hur definierar ni rasism?
En rasistisk världsbild bygger på antagandet att människan kan delas in i olika raser, med olika mentala och intellektuella egenskaper. Den vita eller ariska rasen är, enligt en rasistisk ideologi, den högst stående rasen och de andra är inte lika mycket värda. I Sverige har det funnits, och finns än idag, flera partier och organisationer som bedriver en rasistisk politik. Svenska moståndsrörelsen har en strikt rasistisk ideologi och tror på den vita rasens överlägsenhet. Men även andra partier, som t ex Sverigedemokraterna och Skånepartiet har inslag av rasistisk ideologi i sin politik. I fallet med dessa partier används begreppet rasism i en vidare betydelse, dvs en fientlighet mot vissa grupper eller kulturer som innebär att man klumpar ihop och beskriver människor på ett negativt sätt utan att ta hänsyn till individerna. Man brukar ibland benämna detta kulturrasism.

Pressmeddelanden

Expo i media

Stieg Larsson 1954-2004